När ett nytt system för patientflödeshantering som Axel Encounter tas i bruk, riktas uppmärksamheten ofta först till den mest synliga förändringen: självincheckningen. Och det med all rätt. Det sparar tid och resurser, underlättar arbetsdagen och förbättrar patientupplevelsen. Men hela besparingspotentialen är mycket större än bara en smidigare incheckning. När vi analyserade en kunds nuvarande process steg för steg före implementeringen av Encounter, blev en sak tydlig: de största besparingarna uppstår genom hur och var vårdpersonalens tid används – samt hur data används i det dagliga arbetet.

Automatisering på sjukhusets akutmottagningar medför betydande fördelar för både patienter och vårdpersonal. Dessa fördelar är dock inte begränsade till triage utan automatisering medför förbättringar även i de processer som följer den inledande bedömningen. I detta blogginlägg fortsätter jag mitt tidigare inläggom automatisering av incheckningsprocesserna på akutmottagningar, och här tittar vi mer ingående på hur automatisering kan effektivisera verksamheten och förbättra patientupplevelsen efter triage.

Akutmottagningar på sjukhus är ofta hektiska och kaotiska miljöer där patienter behöver snabb uppmärksamhet för en rad olika medicinska tillstånd. En av de mest kritiska delarna av akutvårdsprocessen är incheckningsprocessen, där patientens information samlas in, deras tillstånd bedöms och vården prioriteras baserat på hur brådskande behovet för vård är. Men incheckningsprocessen kan ta mycket tid, vilket leder till längre väntetider för patienter och ökad arbetsbelastning för sjukhuspersonalen. I detta blogginlägg kommer vi att resonera kring hur automatisering av incheckningsprocessen kan hjälpa akutmottagningar att förbättra både effektiviteten och patientupplevelsen.

En av utmaningarna inom hälsovården har alltid varit organiseringen av diagnostiken och behandlingen av smittsamma sjukdomar vid sjukhus och vårdcentraler. Det är effektivt att koncentrera komplexa hälsovårdsåtgärder som kräver mycket personal och utrustning under samma tak. På grund av detta sätt att organisera vården kan det i väntsalen samtidigt sitta flera människor som lider av en smittsam sjukdom som förkylning – eller corona. I samma väntsal kan en patient utsätta en hel massa andra människor för smitta, trots att en vårdcentral borde vara en plats där man söker bot för sjukdomar och inte tvärtom.

Efter den tuffa våren då man varit tvungen att stanna hemma så mycket som möjligt och undvika människokontakter har vi alla ett växande behov av att vara i fysisk kontakt med varandra. Under sommarens värmebölja och semestrarna har Finlands nattklubbar, restauranger och stränder fyllts av glada medborgare. För de flesta har sommaren gjort gott mentalt, men för hanteringen av coronapandemin har dessa sammanträden haft negativa följder.

I många hälso- och sjukvårdsorganisationer har patientens självincheckning blivit en del av vardagen. Dess fördelar är onekligen obestridliga. Självincheckning sparar hälso- och sjukvårdsorganisationens resurser då de inte längre behöver vara kopplade till stödfunktioner såsom incheckningsprocessen.