När ett nytt system för patientflödeshantering som Axel Encounter tas i bruk, riktas uppmärksamheten ofta först till den mest synliga förändringen: självincheckningen. Och det med all rätt. Det sparar tid och resurser, underlättar arbetsdagen och förbättrar patientupplevelsen. Men hela besparingspotentialen är mycket större än bara en smidigare incheckning. När vi analyserade en kunds nuvarande process steg för steg före implementeringen av Encounter, blev en sak tydlig: de största besparingarna uppstår genom hur och var vårdpersonalens tid används – samt hur data används i det dagliga arbetet.

I många länder står hälso- och sjukvårdsorganisationerna inför stora utmaningar på grund av problem i de nuvarande hälso- och sjukvårdssystemen. Ett exempel är Finland där det finns stora problem i helhetshanteringen av patientflöden, vilket är särskilt märkbart i akutsammanhang. Enligt statistik från det finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) har akutbesök inom primär-och sekundärvården ökat med 10,1 procent och samtidigt har antalet långtidspatienter vid hälsocentralerna ökat med över 21 procent under åren 2019–2021. Problemen gäller horisontellt för hela vårdkedjan, från tillgång till primärvård till att hitta platser för fortsatt vård. 

I mitt tidigare blogginlägg fokuserade jag på fördelarna med automatisering av incheckningen. Denna gång skall jag ta itu med effektiviseringen av vårdarbetet genom att minska på mängden förlorad tid - och behandla matematiken bakom detta.

Varför skaffar våra kunder Axel? Svaret är uppdelas i två delar - tack vare de mjuka och hårda fördelarna. De sedvanliga mjuka fördelarna inkluderar bland annat förbättring av patientupplevelsen, modernisering av användarupplevelsen och ökning av verksamhetens transparens. Idag skall vi dock inte vara mjukisar, utan dyka in i den hårda världen av siffror, excel-tabeller och kronor.