Akutmottagningar på sjukhus är ofta hektiska och kaotiska miljöer där patienter behöver snabb uppmärksamhet för en rad olika medicinska tillstånd. En av de mest kritiska delarna av akutvårdsprocessen är incheckningsprocessen, där patientens information samlas in, deras tillstånd bedöms och vården prioriteras baserat på hur brådskande behovet för vård är. Men incheckningsprocessen kan ta mycket tid, vilket leder till längre väntetider för patienter och ökad arbetsbelastning för sjukhuspersonalen. I detta blogginlägg kommer vi att resonera kring hur automatisering av incheckningsprocessen kan hjälpa akutmottagningar att förbättra både effektiviteten och patientupplevelsen.

I många länder står hälso- och sjukvårdsorganisationerna inför stora utmaningar på grund av problem i de nuvarande hälso- och sjukvårdssystemen. Ett exempel är Finland där det finns stora problem i helhetshanteringen av patientflöden, vilket är särskilt märkbart i akutsammanhang. Enligt statistik från det finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) har akutbesök inom primär-och sekundärvården ökat med 10,1 procent och samtidigt har antalet långtidspatienter vid hälsocentralerna ökat med över 21 procent under åren 2019–2021. Problemen gäller horisontellt för hela vårdkedjan, från tillgång till primärvård till att hitta platser för fortsatt vård. 

Nästan dagligen kan vi i olika medier läsa om misslyckade IT-projekt inom hälso- och sjukvården. Problemet är globalt. Men det är inte alltid leverantörer av mjukvarulösningar som bär skulden; en bidragande orsak kan vara att hälso- och sjukvårdsorganisationen inte alltid vet vad den köper.

En av utmaningarna inom hälsovården har alltid varit organiseringen av diagnostiken och behandlingen av smittsamma sjukdomar vid sjukhus och vårdcentraler. Det är effektivt att koncentrera komplexa hälsovårdsåtgärder som kräver mycket personal och utrustning under samma tak. På grund av detta sätt att organisera vården kan det i väntsalen samtidigt sitta flera människor som lider av en smittsam sjukdom som förkylning – eller corona. I samma väntsal kan en patient utsätta en hel massa andra människor för smitta, trots att en vårdcentral borde vara en plats där man söker bot för sjukdomar och inte tvärtom.

Patientupplevelsen beskriver patientens upplevelse av sitt problem, oavsett om det är frågan om en sjukdom eller en olycka, samt hur hälsovården behandlar det aktuella problemet. Under de senaste tio åren har många organisationer startat och slutfört sina projekt med syfte att förbättra patientupplevelsen.

I många hälso- och sjukvårdsorganisationer har patientens självincheckning blivit en del av vardagen. Dess fördelar är onekligen obestridliga. Självincheckning sparar hälso- och sjukvårdsorganisationens resurser då de inte längre behöver vara kopplade till stödfunktioner såsom incheckningsprocessen.