Hur kan vi göra väntrummen i vården säkrare och mer trivsamma? Traditionella, överfyllda väntrum är en utmaning för både infektionskontroll och den totala patientupplevelsen. I den här bloggen undersöker vi hur mobila lösningar och distansväntan möjliggör säkrare besök och effektivare hantering av patientflöden – genom att göra väntandet oberoende av plats.
En av de återkommande utmaningarna inom hälso- och sjukvården är alltid varit infektionskontroll och en smidig organisering av patientflöden. När många människor samlas i samma utrymme ökar risken för spridning av säsongsinfluensa och andra smittsamma sjukdomar. Väntrum borde inte vara platser där hälsoriskerna ökar, utan säkra övergångar mellan vårdens olika skeden. En enda patient kan exponera en hel grupp andra människor för smitta, trots att en vårdcentral borde vara en plats dit man kommer för att bli frisk – inte tvärtom.
Hur kan vi lösa detta? Logiskt sett har vi två alternativa sätt att undvika att patienter utsätter varandra för smitta: 1) patienterna går inte alls till vårdcentralen eller sjukhuset, eller 2) patienterna möter inte varandra på vårdcentralen eller sjukhuset.
Distanskonsultationer och hembesök som komplement till tjänsteutbudet
Den första lösningen kan ytterligare delas in i två olika lösningsmodeller: patienten möts fysiskt eller patienten möts på distans. Hembesök är en bra kompletterande lösning på vårt nuvarande organisationssätt och de är mycket vanliga särskilt inom socialtjänsten. Även inom hälsovården utförs sådana besök, men kvantitativt kommer de inte ens i närheten av de hembesök som görs vid institutioner. Hembesök är en effektiv och samtidigt dyr lösning när det gäller ett flertal sjukdomar, bland annat på grund av förflyttningstiderna. Hur är det då i fråga om distansmottagning som är effektiv för såväl patienter som vårdorganisationer? En stor del av poliklinikbesöken kan skötas på distans via text, ljud och bild, och senast under coronatiden har distansmottagning blivit legio. Den största utmaningen för hälsovården är att identifiera och besluta vad som kan diagnostiseras och skötas på distans.
Styrning av patientflöden minimerar onödiga möten
Den andra lösningen, att minska antalet fysiska möten mellan patienter vid vårdcentraler och sjukhus, kräver att patientflöden styrs för att det ska lyckas. Största delen av hälsovårdens fastigheter har planerats så att patienterna sitter i väntsalar eller korridorer nära varandra. Från väntsalarna kallas patienterna in till mottagnings- eller provtagningsrummen för att behandlas individuellt. Ur ett produktionsekonomiskt perspektiv är detta effektivt, men i verksamhetsmodellen har man inte beaktat minimeringen av patienternas exponering för varandra. Problemet kan dock lösas med hjälp av teknik.
Mobila lösningar möjliggör platsoberoende väntan
Den distansinkallelse som patienten får via sin mobil gör att hen inte behöver vänta på ett bestämt ställe. Patienterna kan alltså vänta på sin tur t.ex. utanför vårdcentralen eller inom ett större område än bara i närheten av mottagningsrummen. Detta minskar patienttätheten och därmed också exponeringen för möjliga virus.
Moderna verktyg för hantering av patientflöden gör det möjligt för patienter att vänta på distans på det sätt som beskrivs ovan. En sådan organisering kräver inga stora förändringar i hälsovårdens verksamhetssätt, men minskar patienternas hälsorisker och samtidigt rusning inom vårdtjänster. I planeringen av sjukhus och vårdcentraler är det dessutom lättare att komma ifrån de traditionella väntsalarna och övergå till mer kreativa och kostnadseffektiva lösningar.
Hur genomförs distansväntan, distansinkallelse och andra metoder som nämnts ovan i praktiken? Läs mer om våra självbetjäningslösningar och mobila lösningar.
